torsdag 16 oktober 2014

Barn och jakt

Naturligtvis har jag förhoppningar om att den lille mannen ska tycka om att vara ute i naturen och helst då vara intresserad av jakt. Han är ju bara 3 1/2 år så vi ger det sin tid. Däremot pratar vi om jakt och försöker hänga på när han visar intresse. 

Den lille mannen har förstått att vi jagar djur som sedan äts upp. Han har varit med när vi finstyckat rådjur vilket han har beskrivit på dagis. (Undrar vad personalen tycker om oss?) När vi äter kött till middag frågar han ofta vem som har pangat djuret. Nu i veckan fick han se kvigan som hade skjutits under älgjakten vilket han tyckte var spännande. 

Vi försöker helt enkelt att avdramatisera jakten men samtidigt visa vad köttet "kommer ifrån". Likväl som man pratar om att barn av idag inte vet att mjölk kommer från kor anser jag att det är viktigt att veta vad vi äter. Alla vill eller kan inte jaga och själv skjuta sin mat men alla bör förstå att äter man kött har också ett djur fått dö. 

Lilleman ville jaga under bockjakten och därför satt vi på pass tillsammans i tornet vid Lilla fårhagen. Det var spännande men när den lillemannen tröttnade på att panga klättrade vi ner och gick hem. Ska han prova på jakt får det bli utifrån hans förutsättningar än så länge. 


2 kommentarer:

  1. Jag tycker också att det är bra att barnen får lära sig vad maten kommer ifrån..mina barn har varit med vid slakt och för dem är det helt naturligt att äta kött. Ibland säger de att har vi slut på kött så är det bara att ta en tupp eller kanin..inget konstigt med det...

    SvaraRadera
    Svar
    1. Precis! Det är ju så det ska vara. Fast så många idag strävar efter att äta ekologiskt och närproducerat är de själva så långt ifrån matproduktionen att det inte längre är naturligt.

      Radera