fredag 5 april 2019

EFIT #3

Då var det dags för min 3:e EFIT och vi är redan inne i april
Vill du se flera EFIT-dagar kan du klicka HÄR.

Jag uppdaterar under dagen så titta gärna in igen.


Morgonpromenad med liten tax.



Glömde visst fota men nu är jag med igen.
Dags för frukostkostfika som vi har varje fredag


Mina viktigaste arbetsredskap - dator, almanacka och anteckningsblock. 

Oj, snart lunchdags.






söndag 10 februari 2019

EFIT #2

Välkomna till min andra EFIT 2019.

Jag kommer att uppdatera under dagen så titta gärna in igen.

Du hittar fler EFIT-inlägg HÄR.

Då kör vi!

Vaknar inte till min vanliga utsikt. Ser kallt ut så kryper ner i sängen igen.


Ligger och kollar bloggen och upptäcker att i två inlägg har mina bilder försvunnit. Märkligt! Får kolla på det under dagen.

Uppdaterar appen GoodReads som jag började använda i januari 2019. Stör mig på att jag inte kan lägga till den senaste e-boken som jag läste. Det verkar som om tekniken inte är på min sida idag.

Frukost bestående av hjärtan.

På väg hem.

Kollar bilder på datorn. Har en liten taxvärmare i mitt knä.

Taxpromenad efter lunch.

Fikapaus.

Bakar morotsbröd. (Det blev helt misslyckat! Alldeles döbakt i mitten. 
Blir nytt försök en annan dag)

Ser ni ha taxen? Hennes favoritställe.

Promenaddags


Går igenom och rensar foton på datorn. 

Börjar läsa en ny e-bok.

Med detta avslutar jag min EFIT-dag. 




lördag 26 januari 2019

Harjakt

Varje år arrangeras det harjakt på flera av markerna runt Jaktstugan. Jag var själv med för två år sedan och även detta året.

Normalt brukar harjakten vara på någon av dagarna kring jul men av olika anledningar blev det den här helgen. Det är ju sista jakthelgen på säsongen och borde kanske ha ägnats åt älg- och grisjakt men nu blev det hare vi jagade. 

Harjakten är rolig och det är så kul med de lite äldre hundförarna som kom med sina hundar. Vilka erfarna gubbar! Att de dessutom gärna delar med sig av råd och tips och härliga jakthistorier förhöjde ju dagen. 

Tyvärr blev det inte någon hare skjuten för mig men vi fick ändå två harar med oss hem. När de har hängt ska jag testa att göra hargryta i min Crock Pot. Det tror jag kan bli riktigt gott. 

Dagens viltobs blev 2 rävar och 11 rådjur. 




onsdag 23 januari 2019

EFIT

Idag tänkte jag lägga upp en EFIT. EFIT är förkortning av Ett foto i timmen. Det går ut på, som namnet antyder, att man delar med sig av bilder från sin dag, en gång i timmen. Det är ok att missa några tillfällen under dagen eller om man av olika skäl inte har möjlighet att ta kort.

Låter det kul och du vill se mer EFIT ska du kolla in www.ettfotoitimmen.se

Jag kommer att uppdatera min dag allteftersom så titta gärna in fler gånger.

Vaknade med ett ryck och troddde att jag hade försovit mig. Kollade mobilens klocka. Ingen fara men kunde inte somna om direkt.


In i duschen. Dags att vakna till. 


Bäddar sängen medan sonen borstar tänderna. 


På jobbet och kollar in dagens planering. Många möten denna dag. 



Drömmer mig bort i någon minut. Längtar till helgen då det blir skog och jakt. 


Jobb framför datorn. 

Springer ner till matsalen och hoppas på en apelsin i fruktkorgen men det fanns bara bananer. Gott med i och för sig och den här kommer att smaka gott i eftermiddag. 


Äntligen lunch! Kyckling och wokgrönsaker i currysås fanns det i matlådan. 

På språng till nästa möte. 

Eftermiddagsfika. 



Det märks att det blir ljusare och ljusare. 


På väg hem efter att ha hämtat upp vovven hos dagmatte. 

 Kokar soppa på en spik. Det blir soppa i matlådorna resten av veckan. 


Lite lugn och ro framför brasan. 


Läser ur Harry Potter för sonen. Nu är det spännande!

Ser ett avsnitt av The Good Wife innan det är dags för sängen. 
Tänderna borstade och nu väntar sängen. 

Tack för att ni följde med på min dag!















söndag 6 januari 2019

Jaktvallens Embla

Den här bloggen har verkligen gått på sparlåga de senaste åren. Jag fick i alla fall lust att skriva lite om vårt senaste tillskott i familjen  I lite mer än ett år har vi nu varit med hund. Jaktvallens Embla kom hem till oss 2 december 2017. 




Embla är en strävhårig tax född 19 september 2017. Far: Videstigens Kenzo och mor: Jaktvallens Vilja. Tanken är att vi ska jaga rådjur med henne och injagning pågår. Hon har haft några korta drev och då visat det härliga taxskallet. Vi har även gått kurs i viltspår och hon har gjort ett godkänt anlagsprov. Till våren ska vi prova på att träna inför öppenklass i viltspår. 

Förutom detta är hon en underbar familjehund. Snäll, vänlig och mycket lätthanterad. Idag är det svårt att tänka sig ett liv utan denna lilla hund. 

Vill ni se mer av Embla har hon en sida på Facebook och på Instagram

fredag 17 augusti 2018

Bockjakt 2018

En av jaktårets höjdpunkter  är bockjaktspremiären.

16 augusti varje år är det datum då det är premiär för bockjakten. I år var det en torsdag. Eftersom vi jobbade igår blev det inte jakt förrän på kvällen. I år har vi inte barnvakt så en måttligt road 7-åring fick fördelas mellan mor och far på passen.

Han följde med mig ut på pass igår. När vi kom fram gick det en bock på fältet men tyvärr hade vi ingen chans att smyga ut oupptäckta. Snopet såg vi honom hoppa in i skogen igen. Vi klättrade i alla fall upp i tornet och väntan tog sin början. Det är skillnad på tålamod hos en vuxen mamma som kan tycka att det är avkopplande i skogen och en 7-åring som hellre vill ligga i soffan och spela Roblox. Han kämpade i alla fall på och efter en timme kom bocken tillbaka ut. Tyvärr inte i bra skottläge och när jag försökte manövrera om lite i tornet upptäckte han mig. En upphetsad 7-åring som högljutt viskade Skjut! kan även ha bidragit till att han ännu en gång hoppade in i skogen igen. Vi satt en stund till men gav sedan upp.

På morgonen idag satt min man på samma pass men då syntes han inte till så ikväll hade jag chansen igen. Ensam den här gången åkte jag ut till samma pass - Lilla Sannen.  När jag hade klivit ur bilen såg jag mellan träden något brunt. Han var där! Jag insåg att här gällde det att smyga. I praktiken är det inte så lätt att smyga genom en skog där det ligger torra grankvistar. Det uppstår oundvikligen en hel del ljud. Uppenbarligen hade inte heller bocken något fel på hörseln så väl framme vid tornet kunde jag konstatera att han var borta.

Det där är en av tjusningarna med jakten tycker jag. De tvära kasten mellan adrenalinhöjningarna, när hjärtat högljutt slår och blodet pumpar, till stunderna av stillhet. Stunder då det enda som gäller är att sitta stilla, tyst och så osynlig sonder går. Pulsen går ner, andetagen blir lugna och djupa. Allt det där andra som stressar en i vardagen har ingen betydelse just där och då. Allt fokus ligger på förhoppningen att snart, snart kommer han tillbaka och då är det vi två.

Han kom tillbaka! Efter ca 1 1/2 timme stod han där igen. Precis på samma plats som innan. Jag kände pulsen öka men det gjorde även min beslutsamhet. Upp med geväret, sikta, ta kontroll över min andning och salta, sakta krama av skottet. Pang! Jag såg hur han snubblade till men sedan slängde sig över stenmuren och in i skogen. 

Mitt hjärta bultade. Jag var helt säker på att jag hade träffat men hade jag träffat rätt? Även vid ett dödande skott kan ett djur förflytta sig en sträcka. Jag säkrade mitt gevär, klättrade ur tornet och förflyttade mig över fältet. Att skadskjuta ett djur är för mig den största rädslan och att inte se djuret ligga ner fick mig känna en stor oro för just det. När jag kom fram till skottplatsen såg jag blodspår och fick därmed bevis på en träff. Frågan var nu bara hur jag hade träffat. Jag klättrade över muren och in i skogen bakom. Först såg jag ingenting men efter att försiktigt ha smugit runt hittade jag honom och kunde andas ut. Det var ett dödande skott och allt hade gått bra. 



Bocken var en udda 6-taggare. Ett fint horn med tre taggar och ett litet ynkligt bredvid. Den här bocken såg min man för ett år sedan men fick aldrig skjutläge. Det kändes som bra viltvård att skjuta bort en bock med dåliga anlag. Så även om jag inte fick en fin trofé fick jag en fin jaktupplevelse och påfyllnad i frysen.