Jakthelg

Förra helgen tillbringade jag i Fjelebo. Det blev tillfälle till jakt både på lördagen. 

Bägge dagarna jagade vi med hund och det blev blandad jakt med olika släpp efter både rådjur, älg (vi hade en kalv kvar på kvoten) och gris. Eftersom jag inte äger en drilling körde jag med den småländska varianten - både studsaren och hagelbössan fick följa med. 

Det blev två spännande dagar med olika släpp med fyra olika hundar. Tyvärr hade ingen av oss någon jaktlycka. Trots att alla hundar fick spår på djur vid flera tillfällen i sina respektive lyckades ingen få skottläge. Spännande tyckte jag att det var trots allt. Som vanligt njöt jag dessutom av att få vara ute i skogen och att få träffa de andra i jaktlaget. 

Jag passade även på att fota några jakttorn under passen och här kommer de:

Här sitter jag på pass på marken bredvid Järntornet. Det är gjort av järnrör som namnet antyder. Det var däremot inte stegen vilket blev anledning till min placering. En ranglig stege kändes inte lockande att klättra upp på. 

Höga tornet. Här är det istället ett trätorn med järnstege. Tornet står i en gammal ledningsgata och den högra bilden visar sikten åt just höger. Detta är ett bra pass vid rådjursjakt med hund. Djuren springer ofta över ledningsgatan framför tornet. 

Kolbottentornet heter detta torn. Namnet kommer sig av att det låg flera kolmilor här. Jorden på fälten i närheten är bitvis svartfärgad. Detta lilla torn ligger alldeles bredvid en grusväg och är annars omringad av skog. Det är få gånger som man inte ser något djur här vid jakt med hund. Däremot måste man vara alert och snabb med bössan om man ska skjuta. Det är många passkyttar som har stått här och sett djur springa förbi. 

Det är annars ett trevligt litet torn. En hylla till matsäcken finns det och har du glömt muggen finns en kvarglömd Helgemugg att låna. 

Jakttorn

Ute på jaktmarken har vi flera pass och jakttorn. Runt nästan varje pass och torn finns en historia. Som nykomling i jaktlaget undrade jag i början över vissa namn men de som varit med ett tag har allteftersom delat med sig av historien bakom namnen.

Inte heller alla torn används längre. Skogen växer och förändras och det som en gång i tiden var en fälla (hygge) är nu uppvuxen skog. Det är förklaringen till varför torn Nr 15, ett av få med nummer, numera står övergivet mitt i skogen bredvid en smal grusväg. 

Pass nr 15

Tornet vid Sandhålan är uppsatt vid ett hygge bredvid en  - sandhåla. Detta torn är nytt för i år, det gamla rasade omkull i en storm senaste vintern. Det nya tornet som kom på plats dagen innan älgjaktspremiären invigdes av Gunnar som sköt en kviga från tornet. Eftersom Gunnar förra året sköt en älg från det gamla tornet (på bilden syns det ligga bredvid det nya) är frågan om tornet kommer att byta namn till Gunnars torn?

Tornet vid Sandhålan

Andra namn vi har på pass är Vita grind, Transformatorn, Tornet vid sågen och Tornet vid björken. Varken grinden, transformatorn, sågen eller björken finns kvar men namnen de består. För mig är det viktigt att hålla namnen vid liv för de berättar en historia om tider som flytt och om tidigare medlemmar i jaktlaget eller markägare som upplåtit sin mark till jakten.

Saft

I år kokade jag inte saft i samband med att jag plockade av vinbärsbuskarna utan jag frös in alla bär. Det var helt enkelt för varmt för att stå vid spisen och blaska med saft.

Det visade sig vara tur för senast när vi var och hälsade på lillemans farföräldrar fick jag en saftmaja av min svärmor. Den invigdes i helgen och jag är verkligen nöjd med den. Saftkokandet underlättades en hel del eftersom jag slapp silandet av saften. 

God blev den också. Saften gjorde jag på en blandning av röda och svarta vinbär och rabarber. En perfekt blandning av sött och syrligt. Lilleman tyckte dessutom att det var jättegott med en mugg varm saft. Precis som jag när jag var liten och fick smaka när morfar kokade saft. 

Rådjursbrunst

Mitt i älgjaktstiden såg jag precis en fantastisk liten kortfilm på SVT 2 om rådjur och rådjursbrunst. 

Har du SVT 2 Play kan jag verkligen rekommendera dig att se den. 

Barn och jakt

Naturligtvis har jag förhoppningar om att den lille mannen ska tycka om att vara ute i naturen och helst då vara intresserad av jakt. Han är ju bara 3 1/2 år så vi ger det sin tid. Däremot pratar vi om jakt och försöker hänga på när han visar intresse. 

Den lille mannen har förstått att vi jagar djur som sedan äts upp. Han har varit med när vi finstyckat rådjur vilket han har beskrivit på dagis. (Undrar vad personalen tycker om oss?) När vi äter kött till middag frågar han ofta vem som har pangat djuret. Nu i veckan fick han se kvigan som hade skjutits under älgjakten vilket han tyckte var spännande. 

Vi försöker helt enkelt att avdramatisera jakten men samtidigt visa vad köttet "kommer ifrån". Likväl som man pratar om att barn av idag inte vet att mjölk kommer från kor anser jag att det är viktigt att veta vad vi äter. Alla vill eller kan inte jaga och själv skjuta sin mat men alla bör förstå att äter man kött har också ett djur fått dö. 

Lilleman ville jaga under bockjakten och därför satt vi på pass tillsammans i tornet vid Lilla fårhagen. Det var spännande men när den lillemannen tröttnade på att panga klättrade vi ner och gick hem. Ska han prova på jakt får det bli utifrån hans förutsättningar än så länge. 

Älgjakt

I måndags startade älgjakten. Vi var på plats i Fjelebo redan i fredags i sällskap av våra vänner D och J. 

I år har vi inte haft barnvakt till lilleman varför jaktpass fick varvas med barnpass. Det blev ändå flera roliga tillfällen att vara ute i skogen. Själv såg jag ingen älg men flera i jaktlaget såg älg och en kviga sköts i tisdags. 

Under lördagen och söndagen plockade vi mängder med svamp och ett nytt jakttorn byggdes och sattes ut på plats. Det var från det tornet kvigan sköts så det blev invigt på ett bra sätt. 

Om det finns älg kvar på kvoten blir det mer älgjakt i helgen annars blir det säkert rådjursjakt istället. 

Uppladdning - Bockjakt 2014

Den 16 augusti var det dags igen för årets stora jakthändelse - bockjaktspremiären!

 Både jag och mannen hade fått ledigt på fredagen så redan på torsdag em packade vi bilen och åkte tillsammans med goda vännerna D och J ner till jaktstugan. Vi började med en sen men god middag på torsdagkvällen och satt uppe länge och pratade jakt, planerade var vi skulle sitta på pass på lördagen mm. Denna ritual är minst lika viktig som jakten i sig!

 På fredagen lämnade vi den lille mannen till farmor och farfar vilket han var mycket nöjd med. Att få busa och bli extra ompysslad kan väl ingen vara missnöjd med? Resten av dagen avlöpte med allehanda aktiviteter som svampplockning, framplockande av jaktkläder och annan utrustning samt allmän uppladdning inför morgonen nästa dag. 

Om jag skulle jämföra min sinnesstämning denna dag görs det nog bäst genom känslan man som barn känner dagen före julafton. Ni vet pirret av förväntningar som sprids i kroppen. Spänningen som stiger fram emot kvällen och känslan när man ligger i sängen och det känns som om man aldrig kommer att somna. Precis så är det!

Hur gick det då? Det gick bra! Jag sköt min första bock med horn! En fin sextaggare som nog var på retur. Det var en fin bock men med mycket grått i ansiktet. 

Även de två herrarna i sällskapet sköt varsin bock så nu fick våra frysar påfyllning och vi fick även tillskott i vår samling av jakthistorier att dela framför brasan i vinter.